- En rädsla

Ibland är jag bara så oerhört trött på mig själv! Jag hatar, hatar verkligen att jag är sånhär.
Jag gör det rent ut sagt! Att jag ALLTID måste ha sådan här kontroll , och framförallt, VARFÖR måste jag ha så lätt till att bli svnartsjuk?! Jag har ingen anledning till det egentligen, men likförbannat blir jag det ändå...
Är så rädd att det ska förstöra det finaste jag har, och det vill jag inte, inte någonstans.
Har aldrig haft så starka känslor för någon som dig. Någonsin.
Och vill inte att det ska påverka oss. Jag vill inte vara en sådan satmara som bara förbjuder dig träffa vänner, aldrig.
Men ibland är det inte lätt, som nu.

Tar mig ett djupt andetag och inser att jag har det bästa som finns, Dig.
Ingen annan mer än jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback